I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framställningen av lärandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielärare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet är ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan användas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka Dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

SO(n) är rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar här specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i två och tre dimensioner. Att finna en representation av dessa grupper visar sig i två dimensioner vara lättförståeligt då vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi däremot på svårigheter i form av singulariteter då vi försöker avbilda med hjälp av rotationsvinklar. För att få en bijektiv avbildning måste vi använda oss av Liegruppen SU(2)..

Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Newbeam Sweden AB är ett ganska ungt företag som genom deras patent har börjat kunna pressa unika träkompositer i 3 dimensioner. Företaget ligger i startgroparna med sin första tillverkningslina som skall öppnas i Söderhamn, Hälsingland.De själva har satsat mycket mot byggnadsindustrin. Min uppgift i detta arbete har varit att undersöka andra marknader med deras profi lpressade träkompositer som grund. Inriktningen blev butiksinredningar som ett resultat av researcharbetet som gjordes.Intervjuer och undersökningar gav en bild av hur viktigt det är med användarvänlighet samt enkelhet och de två orden blev mitt motto arbetet igenom.Resultatet av detta kom att bli lite mer än bara butiksinredningar..

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer.

Denna uppsats behandlar projektutvärderingssystem med avseende på att beskriva systemet och utforska teoretiska dimensioner i systemet som kan bidra till projektkompetens. Som referenser har Jerkedals definitioner av formativ/summativ utvärdering, Söderlunds modell för projektkompetens, CSF (Critical success factors) för projekt och PERT (Project evaluation and review technique) använts. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en fallstudie på Projektledarbyrån AB i Falun. Data till undersökningen samlades in via kvalitiva intervjuer med tre respondenter samt granskning av slutrapporter och företagets kvalitetssystemsdokument.  Resultatet av undersökningen har genererat en bild av fallföretagets nuvarande utvärderingssystem och en teoretisk klassificering av dess beståndsdelar.

I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.